100 år

Idag är flaggan i topp både hemma på Ejde och på Purmohemmet. Fammo fyller nämligen 100 år idag och det skall vi minsann fira! Hennes egen önskan var att barn & barnbarn skulle städa gravgården när hon fyller 100, men eftersom kvinnan är vid liv så tänker vi spendera lite tid tillsammans med henne istället. Gravgården hinner vi både städa och besöka senare.

100 år är verkligen en lång tid och tänk hur mycket som har hänt under dessa år. Det finns mängder av årtal som vi bara har läst om men som fammo har upplevt. Tänk, hon var 8 år när Finland blev självständigt medan vi har växt upp i ett självständigt land..

Jag är imponerad av denna kvinna, mer kan jag inte säga. Så visst önskar man att man brås lite på henne trots allt..

Tårtan på bilden är från hennes 99-års dag. Iår har yrkesskolan fått äran att göra hennes tårtor.

Spartider

Hemma hos oss är det spartider, precis som rubriken säger. Jag är permitterad nästa vecka och M har 3 veckor permittering framför sig. Ingen vidare klirr i kassan under dessa veckor. Eftersom det dessutom är M´s första permittering kommer det att ta en mindre evighet innan han kommer in i systemet o börjar få någon inkomst från facket. O som ni ser av min gryniga bild ovan så har trädgårdsbordet fått flytta in som köksbord. För vårt gamla köksbord sålde vi här i veckan.

Nåja.. dedär lät verkligen som om det är illa ställt med oss. Visst kommer det att märkas av attvi båda är permitterade, men det har vi ju vetat av sedan början av sommaren att det kommer att hända. Så vi är förberedda på den punkten. Dessutom ser det ut att vara min sista permitteringsvecka. Firman har iaf dragit in permitteringen gällande vecka 44 så troligen är det bara att jobba på fram till julens röda dagar sen efter det.

Köksbordet då? Jo, vi har sålt vårt gamla köksbord. Det ironiska i det hela var att vi lade ut det på nätet i hopp om att någon skulle vilja ha det. O va händer? joo två dagar senare ringer en bekant som bor ca 1km längre in mot byn o frågar om det är vi som säljer köksbordet + stolar. Jepp, det var vi som sålde och de köpte. Orsaken till att vi sålde bort det gamla är att vi har beställt efter ett nytt. Det lär iofs dröja ett tag innan vi får hem det nya, men under tiden duger trädgårdsbordet bra.

Ohi on

Först planerar man allt i flera månader innan. Man bokar kyrka, präst, festutrymmen, frisör etc.. man beställer mat, kontaktar blomstertjänster, bestämmer tårta och köper/hyr klänning. Ja, alla små detaljer skall antingen fixas eller bestämmas. Om man har börjat i tid så har man bra tid över den sista veckan. Det hade iaf vi. Så då får man vänta.. o vänta.. o vänta. Det känns som en evighet. Sen plötsligt står man där framför kyrkans dörrar. Vaktmästaren som är på plats ser mer nervös ut än oss. Plötsligt är dörrarna öppna och man känner nervositeten komma över en som ett plötsligt sommarregn. Men man fortsätter sin färd framåt, o lika fort som dörrarna öppnades framför en så stängs de bakom en och man är en gift kvinna och en gift man på stentrappan framför kyrkan. Så börjar festen- o så är det slut.
Det går så fort sen när det börjar.. så overkligt fort. O plötsligt är vardagen här. Man går tillbaka till rutinerna man hade innan allt prat om bröllop började. Det är mest som vanligt igen.

Men även om det hela gick väldigt fort,
så har vi kvar en massa fina minnen från vår egen bröllopsdag.