Efter en tids tystnad kommer igen ett livstecken här på bloggen. Att vara tyst i skrivandet innebär inte att något inte är på gång, nope, det betyder snarare att man lever i det verkliga livet.
Sex veckor har jag spenderat på jobb medans maken varit hemma med lilla fröken. Nu är den 'jobbiga' tiden över och jag har semester som bäst. Tyvärr kan jag inte säga det samma om maken, som fortfarande jobbar sig fram till sin. Men ingen fara skedd, efter min semester kommer vårdledigt så vi hinner ändå få lite sommar tillsammans.
Men så kan man ju oxå ta tillvara allt vad helgen erbjuder. Inkommande helg kommer troligen att bli snäppet "överpogrammerat" (som lika gärna kunde vara ett Ted-ord). För i helgen blir det Jeppis i överdos samt en äckligt stor släktträff.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar